Tankspridd

Hej!
Och ja, jag lever som vanligt bara att jag inte har nån tid till att sitta här och uttrycka mig dagligen!
 
Tänkte ta en liten paus i studierna och mitt projektplansskrivande och uppdatera lite här. Jag är inne på näst sista veckan av terminen och de är en sjukt äcklig kurs vi har nu som bara tär på mig för tillfället. Evidensbaserad vård II. Statistik och vetenskapliga artiklar i all ära. De är inte kul. Inte ett dugg kul. Varför lägger dom alltid dom mest värdelösa kurserna innan sommarlovet ska börja? Jaa jag säger sommarlov fast jag inte ska va ledig ett dugg. Men bara att slippa tänka på att behöva plugga är som ett lov ändå. 
 
Jag har så sjukt mycker on my mind så ibland vill jag bara lägga mig ner och låta livet sköta sitt medans jag sover en lite stund. Mycket tankar kring skolan, framtiden, jobb, bostad. Ja allt de där löser sig inom sinom tid. Men de är ändå ett stressmoment som ligger över en hela tiden. Jag vill bara komma bort direkt, men vart? 
Vet inte ibland vad jag har blivit för människa. Känns som att jag dämpar min inre stress genom att söka närhet hos andra. Nånting jag absolut saknar sen man vart singel är den där trygga närheten. Sällskapet. Så även fast jag borde sitta hemma och råplugga så far jag hit och dit för att komma bort, få den där närheten, få de där sällskapet. Som tur är har jag Titti många gånger som faktiskt hittar på saker med mig. De är lixom jag och paret nu! Jag är deras helgbarn! Sen så finns de ju de som kommit in i mitt liv som är hur bra som helst. Men vart är mina tankar och känslor då? Jo dom verkar vara uppe i de blå, vet inte hur jag ska hantera allt som snurrar i huvudet. Känns som att allt jag vill ha inte duger för tillfället. 
 
Har även ångest över att människor går bort för tidigt i livet. Har ångest över mitt ex som förlorat sin mamma, ångest för att inte kunna finnas där på samma sätt som förrut. Hans mamma har ändå vart en del av min familj i nästan 5år. De är en så otroligt sorglig tid för många nu. 
 
Seglar bort i min egen värld och lyssnar på Ulriks nya låtar. Denna är så fruktansvärt fin! 
 
 
Inte världens mest givande inlägg. Men en liten gnutta av de som finns i Elin Johansson huvud. 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0